Sovplatser

Manniskans kamp om plats satter igang omedelbart. Har fungerar det inte att markera sitt territorium med saker. Folk flyttar pa dem helt enkelt. Man maste helt konkret besitta platsen. Men inga arga klagomal. Vi ar alla fulla med overseende.

Nagot valdigt pafallande ar att den har aktionen samlar valdigt mycket vanligt folk. Pa det har fartyget finns det grupper pa nagra tiotals personer fran varje land som inte pa nagot satt ar professionella aktivister. eller kandisar. eller nagot annat an vanliga manniskor som ville gora nagot konkret for Gazaborna. Det gor den har aktionen unik.

Mat och dricka finns i varje sal for var och en att ta vid behov. Vi ater brod och burkar av goda bonroror direkt fran burken. Sova gor man antingen i den sal som man blir tilldelad eller varhelst man far plats med en matta och en sovsack. Jag tror inte jag vill braka med damen som tog bort mina vaskor fran det stalle jag lamnade dem pa utan satsar pa att hitta en lugnt stalle utomhus.

Olika scenarior diskuteras i synnerhet i pressrummet. Vad gor vi om si och vad gor vi om sa. Vad ar det ratta att gora. Ingen verkar dock sarskilt orolig. Istallet pratar alla med varandra pa det sprak man kan, vissa ber, andra filmar och fotar och intervjuar varandra. De flesta sover redan som sagt.

Jag tanker ocksa pa hur det blir i overmorgon. Jag hade garna haft mer ovningar med passagerarna, det verkar farligt om det skulle utbryta panik nar vi ar sahar manga. Men IHH har satsat pa valtranade ledare som ska guida folk och diskret vakta. Och jag har sett tillrackligt pa de har fa dagarna for att ha lart mig att lita pa dem. de vet vad de gor. Ovningar for alla sexhundra personer kanske ar svara att administrera eller kanske oroande.

Nu ska jag forsoka hitta en sovplatt. Mattias har varit ute pa dack hela kvallen och intervjuats av bland annat malaysisk och indonesisk tv och aljazeera.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0